Bara vanligt vatten del 2

  Skorstensfan är borta nu, min lycka är total! Nu återstår bara att byta ut eventuellt fuktskadade takbjälkar, väggar, innertak, garderober etc och lägga in nytt golv och göra ett fräsigt dressingroom. Och självklart att se om tätningarna håller....Knappt en droppe på en vecka, men tittar jag ut samt på väderprognoser så utlovas det tilltagande regn och blåst, så nu blir det upp till bevis.
  Får jag lov att säga att utförarna gjorde i övrigt ett bra jobb, utom med städningen.... En rejäl bit gammal isolering, murbruksbitar, tunt fint damm över allt, vad tusan hade de dammsugaren till egentligen, tejp (ok, det är bonus!) skräpade kvar, och döm min förtjusning när jag upptäcker att vår nya golvmopp är full med bruksmuts.....men okej, min nemesis är borta för alltid, städa lite klarar jag, nu håller vi tummarna när regnet börjar falla.....

En helt vanlig helg

  Shoppa, laga mat, dricka vin, somna i soffan med ljus tända (värmeljus tackolov) lite sovmorgon, baka, köpa bromsbelägg till Passaten, handla på hälsokosten, hälsa på svärfar, tvätta Passaten, laga mat, dricka lite mer vin, titta på månen, lite sovmorgon med en bonustimme, konstatera att skittunnan behöver tömmas (resulterar i idiotsnabba duschar och rädsla för att spola i toaletten), bli hysterisk över spindlarna, tvätta två motorcyklar, byta däck på volvo, byta däck och bromsar på Passaten, rensa ur garaget, slå kindbenet i en hylla så det small, laga mat och dricka ytterligare lite mer vin framför Solsidan. Tur att en av mina bröder kallade mig Ylle & syster Yster, det kan väl inte tolkas som en förkortning? Jag måste vara som gjord för livet i Saltis.
  Hälsokostbutiken på Tippen var en härlig upplevelse, en förbindlig äldre herre som vänligt och lätt tafatt frågar om man hittar det man söker eller om hjälp önskas. Här finns dessutom allt mot allt du  kan komma på och lite till (det bor en liten hypokondriker i mig, jajamän!), till och med "sol"blekningsspray för håret som säkert försvann från övriga handeln för 15 - 20 år sedan, jag minns mamma köpte det. Genuint trevlig liten butik! Parkeringen på andra baksidan, den mot Saltsjöbanespåren, där var det ordning och reda! Knappt skönjbara p-rutor, men bilarna stod så prydligt nedanför de vajande, halvnedfallna reklamA1:orna för ICA.
  Ingen fiskbil denna helg dock, den var väl i Upplands Väsby, jag har hört att den kommer dit också. Privilegierade människor på den sidan stan också.

Oväntat besök

  Klockan är ca halv fyra på söndagseftermiddagen, jag avnjuter en varm, nåja, eftersom tvättmaskinen var i gång samtidigt så får man vara försiktig med varmvattnet, dusch efter en dust med spindelbarnen och deras j*vla morsa i garaget, då det ringer på dörren.
  Vem är det, undrar ni genast. (det där lät som något Maria Montazami skulle kunna yttra) Jo, här ute gör Fiskbilen hembesök. Som Glassbilen fast utan den vansinnigt irriterande trudelutt och med skillnaden att chauffören går och ringer på! Vad säger man, en service endast saltsjöbads-bor förunnad? Nu är ju det här Älgö i och för sig, men ändå. Jag är i alla fall förundrad och undrar om fisken var nyfångad och färsk, så här på en söndag. Här blir det i alla fall hemgjorda hamburgare till middag.

Bara vanligt vatten

  Skorstenen läcker....trots idoga försök att täta den på egen hand medelst plastsäckar, silvertejp och silikon...första försöket gick till så här:

  Medtag plastsäck, tejp o silikon. Klättra upp på taket med allt. Undvik att klämma dig i takluckan och få densamme i huvudet. Meka dit allt på lämpliga ställen efter bästa förmåga. Skrik sen högt: läck nu din jävel om du vågar! Ta en cig o bläng på den under tiden. Klättra ner, glöm inte grejerna, då måste man upp igen. Tillbringa sedan en dryg timme med att försöka få bort silikonet från händer o näsa (!). Klart! Det här funkade förvånansvärt bra! Men så här kan man ju inte ha det i all evighet....så offerter tog in, hantverkare kom och tittade, och nu ska eländet som stått oanvänd i 20 år ner, från tak ända ner till bottenplan, äntligen. Detta skulle skett i går, döm min lycka när det regnade....man ska tydligen inte öppna upp hål i taket när det regnar. Nytt försök på måndag, fingers crossed.

  Ett annat lyckorus infann sig förra helgen när jag hittade en pöl bakom kaminen. Sneglar uppåt och ser en rännil slingra sig längs kaminröret från, just det, taket! Takhelvete. Upp igen!! Denna gång med asfaltskitt, någon form av murslev och plashandskar! Blåsigt, regnet hängde i luften, lyckas denna gång både klämma mig duktigt och få takluckan i huvudet. Asfaltskitt har en härlig konsistens faktiskt, som tjock sirap eller melass, dock luktade det inte lika gott, men jag blev vansinnigt sugen på att baka något ändå. Hinner halvvägs med kletandet, regnskur. Ner igen. Äntrar taket vig som en elefant i nästa uppehåll och hinner faktiskt smeta ut resten av burken runt kaminrör, taklucka och lite fläckvis på väl valda ställen och skramla ner igen innan nästa skur. Orkade inte skrika den här gången. Hjälpte det? Nej...det gjorde ju inte det, så min innerliga förhoppning är nu att utvald skorstensrivare kan ta en kik på kamineländet också när han ändå är här. Dvs nästa gång det är tillräckligt bra väder.

  Och är det någon mer än alla professionella skorstensfejare som tycker det är hejdlöst kul och dumt att riva en gammal skorsten och murstock som som sagt stått oanvänd i nästan ett kvarts sekel med spisinsatsen inmurad bakom en vägg och aldrig kommer att användas mer, kommentera gärna det!  Jag lovar jag har svar på tal.

 

 

Parkera på baksidan

  Nu kommer kanske någon att tro att jag är sponsrad, men nu har jag varit och handlat lådvin igen på Systemet på Tippen.....
  Idag parkerade vi på baksidan. Där är det inte riktigt lika god ordning som på stora parkeringen framför, på baksidan kan du stå i princip hur som helst, framför en gångväg, ett varuintag, lite på trekvart, lite som du vill helt enkelt. Om det inte finns parkeringsskyltar uppsatta? Jo då, visst gör det det, men där, på baksidan, verkar anarki råda, och frågan är om eventuella parkeringsvakter letar sig dit, eller om det är som ett svart hål i parkeringsvärlden. Kanske vågar de sig inte dit, av rädsla för att bli utskällda av de mindre bemedlade i Saltis, för bilparken där, på baksidan, var inte av absolut senaste årsmodell av vräkiga Lexusar, slimmade Porschar och blankpolerade Audisar, som det gärna glassas med på framsidan, nej, där fanns Passater (världens bästa bil!) Kior, Hyundaier, och till och med en Seat representerade! Plats fanns det i alla fall även för vår för tillfället inte så välputsade Passat, men inte på någon ruta....det gör mig alltid lite nervös, att inte parkera rätt....sån är jag.
  Systemet ja!! Underbart ställe, kära ni! Jag kan nämna att lådvin, denna enastående uppfinning, är ganska underrepresenterad här. Det är klart att det finns, men inte i riktigt samma utsträckning, och prisklasserna är i en annan liga också. Naturligtvis kan du hitta en 149-kronors box här också, men det är när man kommer nära 200-strecket som sortimentet breder ut sig.
  Idag skulle vi ha både rött och vitt. Det vita hittades snabbt, en favorit nära 200-kronorsstrecket, och på denna korta tid hann en expedit fråga om han kunde hjälpa till med något. Jag tror aldrig jag har råkat ut för det på något Systembolag tidigare. Någonsin. Knappt ens på den tiden när det inte var självplock.
  När detta händer står jag och läser på de röda vinerna, varför inte testa något nytt liksom. När min man ansluter till mig från andra sidan hyllan med vitvinet i ett säkert grepp råkar jag stå och titta på de lite dyrare vinerna. Undrar om det var avgörande för vad som hände sen.
  Samme expedit frågar nu mig, fastän han nyss frågat min man, om jag önskade någon hjälp. Kanske flög fan i mig, men jag sa ja visst, kan du rekommendera något? Gärna något som är flexibelt, passar till flera olika rätter. Gissa vad han svarar? Jo: Du vill alltså ha något flexibelt och fint. Ingen fråga, ett lugnt konstaterande. Det var på det berömda håret att vi brast ut i gapskratt och vek oss dubbla på fläcken! Flexibelt och FINT!  Var det min högst tillfälliga placering framför hyllan som utlöste denna kommentar? Kanske.
  Tips fick jag i alla fall, och vi kom där i från med redan utvalt vitt vin, och ett rött ur den dyrare klassen. Jäkligt fin låda var det i alla fall, hoppas det smakar fint också.
  Bilen stod kvar, orepad och olappad, på baksidan.

Ett med naturen del 2

  är en inte riktigt lika charmig historia.....Huset är av lite äldre modell, lite hålrum, lite fukt, inte minst vid den murstock som bara stått i 20 år utan att bli använd (bara det är en historia för sig). Det sägs ju att om det finns spindlar i huset, så är det ett friskt hus. Jaha, då kan jag högljutt deklarera att vårt hus är friskt som en nötkärna och kommer att bli äldre än de där grekiska uråldringarna på yoghurtförpackningarna. Det finns spindlar i storlekarna pyttefjun till modeller som liknar den i Sagan om Ringen (vilken av filmerna minns jag inte) eller Aragog i Harry Potter. Kanske borde sätta upp en sån där "Här vaktar jag" skylt på ytterdörren med ett foto från bergrummet, eller garaget kanske? Borde vara effektivt! Eller varför slösa tid på att göra en skylt, de hänger ju där ändå, väntandes och dreglandes, som brats vid Stureplan. Är du spindel, då är det här The Place!
  Visste du förresten att alla spindlar är giftiga, även de vi har i lilla Svedala? Oftast märker vi inte giftet eftersom de flestas käkar inte är starka nog att bita hål på oss, men visst kan man få allergiska reaktioner. Är man till exempel allergisk mot getingar ska man akta sig för Stor Husspindel, då kan det komma att krävas antibiotika minsann. Jag tar det säkra före det osäkra och aktar mig för samtliga.
  Gråsuggor har vi också, vidriga små kryp. Eller mellanstora.... De är ofarliga, men äckliga. De ÄLSKAR stora fuktiga murstockar och sprickor i kakel. Måttligt mysigt, och dessutom är de där fiffiga klisterfällorna man kan få från Anticimex tydligen lite hala för de sju snabba jäkla benparen de har. Men skam den som ger sig!!!!
  Nu har Myrnix införskaffats och strötts ut på vansinnigt strategiska ställen, you're going down bitches var mitt glada (jaja, kanske en smula elaka) stridsrop. Döm också min förvåning då jag kikade in i de klisterfällor som ställts ut när vi flyttade in, till synes verkningslösa, var fullsmetade med både det ena och det andra. Tro mig, jag gjorde ingen närmare inventering, men både stora och små husspindlar; check! gråsuggor; check! Andra kryp? Ingen aning, men säkert! Placerade ut några nya också. Just in case.
  Bilder klarar vi oss utan idag, eller hur?