Brödbilen på Älgö konkurrensutsatt

  Att bo i hus har både för- och nackdelar. Nu har jag snart haft semester i en vecka, och nog har jag latat mig i solen, hunnit läsa lite böcker och bränna mig både här och där samt badat ett par gånger till och med, men i princip varje morgon har det varit tidig revelj med diverse sysslor som ska utföras. Bland annat rensa på tomten, trädgårdsarbete och jag går inte riktigt ihop, särskilt inte när det är ett solklart faktum att ett litet träd har rotat sig precis emellan ett dräneringsrör och en elkabel. Besiktigat en bil inför försäljning, bara en framljusinställning som behövde justeras, hurra, så nu ska den poleras upp bara och så in med annons! Ett fordon mindre! Apropå annonser, ingen som är intresserad av en sextant? Riktigt proffsigt navigeringsinstrument eller avancerad inredningsdetalj, bara att välja!
  Idag har jag i alla fall putsat fönstrena också. Jag avskyr att putsa fönster, så handen på hjärtat, det är inte gjort på nästan ett år, och då gjordes inte alla faktiskt. Hur lång tid kan det ta, tänkte jag och avbröt mitt sköna slappande i däckstolen. Nästan fyra timmar, kan jag nu konstatera när det äntligen är klart och det ska bli regn i natt. Varför??
  Jag räddades från ett säkert sammanbrott i halvtid, i vanligt ordning av min man som ryckte ut akut och släpade fram stege och flyttade bilar, och av den dagliga leveransen av godsaker från Victor.
  Victor är en grannpojke på 8 - 10 år som för ca två veckor sedan knackade på dörren och meddelade att idag hade det öppnat ett café på deras tomt, välkomna! I "Victor's affär" som det så vackert stod textat på den blå disken fanns en handskriven meny, olika kex, kakor och saft. Det satt som en keps efter en promenad i sommarvärmen kan jag lova. Sedan dess har det i princip varje dag knackat på dörren och hembakade läckerheter erbjudits till facila priser direkt vid dörren, kanelbullarna till exempel var sju kronor billigare än brödbilens, enligt utsago! Kanelbullar som sagt, syltkakor, sirapssnittar, vaniljbullar, kokostoppar, hemgjord chokladglass to die for, finska pinnar, chokladbollar, fika med hemleverans, den grabben kommer att gå långt! Idag var det tydligen, och tyvärr sista leveransen, så hur ska det nu gå resten av semestern? Jag håller tummarna och hoppas att caféet/affären återuppstår.

Annars då?

  Vad har mer hänt då? Jag kan konstatera att kanske en av tio Saltsjöbads-män är en gentleman och släpper in damer (dvs jag, kanske ett tveksamt ordval) genom dörren, att gratis är gott när ICA bjussar på skagenröra på surdegsbröd och alkoholfritt bubbel på fredagar, då flockas de i sina dyra kläder och står och hänger, pratar med varandra och mumsar så hejdlöst från denna enkom för dem framdukade buffé att den stackars tjejen bakom bordet inte hänger med, att Älgö består av både fantastiska vanliga människor som kan hitta en gemensam nämnare, ofta båt, och fullkomliga snobbar, trots gemensam båtnämnare, att mangobellinis i nya balkongmöbler smakar fabulous och att man medelst telfer kan hissa upp 200 kg motorcykel så att den dinglar under balkongen så att man lätt kan byta bromsar.

  Midsommar kom och gick på ett mycket behagligt sätt med goda vänner och massor med mat. 1 kg kött, tio blandade grillspett, ännu flera grönsaksspett, 1½ kg nypotatis, sallad, korvar och så lite olika såser och röror. Lagom för 5 vuxna och ett barn. Vi hoppade över brödet och hoppade i vattnet kl fem på morgonen för årets premiärdopp.





  Jag kan också avslöja att jag föll pladask för en nyinkommen saltis-munkjacka i rosa som spontanshoppades med lite spons, I love it!

  Idag har även en takläggarfirma varit på besök för att lämna offert på omläggning av taket. Till slut fick vi tummen ur, lagom tills alla ska gå på semester, men innan hösten kommer ska det ligga ett skinande nytt tak och jag ska vara lugn och glad även när det hällregnar.

  Som bonus kan nämnas att något klantarsle grävde av en ledning så halva huset var utan ström några timmar och vattenpumpen var tvungen att startas om. En av kommentarerna var "oh fy f*n, jag trodde det var en mus" när en av spindlarna rasslade undan när locket lyftes av. Ingen behövde dock krypa ner denna gång, trots vapeninnehav i form av insektsspray, det är fantastiskt vad man kan åtsadkomma med en nyinköpt båtshake!

Lyxliv

  Lyxliv, det är att ha nära tillgång. Det känns som jag befinner mig mitt i den lyxen, det är nära  till naturen i lagom dos, det är nära till vattnet, det där lugnet och den där ron är precis där, bilen precis utanför dörren och båten ligger bokstavligt och klockat på fem minuters gångavstånd. Halva tiden om man småspringer eftersom man glömt sin mobil efter en tre timmars storstädning av interiör avslutad med picnic i kvällsolen. Det är lyx! Tänk om jag hade behövt springa i en halvtimme! Nja, då hade jag nog tagit bilen, men på mindre än tio minuter var allt frid och fröjd igen, inklusive kapellsättning, och det kan jag tala om är inte det lättaste.
  Till jobbet är det dock ganska långt, men vad gör väl det när man kommer hem till storslagen utsikt i ett hus som inte delas med house-spelande ungdomsligister som väsnas till kl 03 på morgonen när man själv ska upp och jobba dagen efter. Vår grannar har i alla fall inte klagat på midsommarnattens "skön"sång från altanen. Än. Hur som helst är det värt det. Avståndet till jobbet alltså. Varje dag. Ett liv i lyx, helt enkelt.