Jag tänkte ta fasta på den ironiska delen i alla fall. Kommer någon ihåg snipp snapp inlägget? Jora, här kommer det lite grand som en favorit i repris. Förmodligen inte ett dugg intressant för någon annan, men här kommer det i alla fall.
Fem månader efter operationen är jag på återkontroll. Knips, och så hem och vänta. Självklart fick jag en mängd scenarier med mig på vägen, men inget jag fäste någon större uppmärksamhet över. Några veckor senare kommer svaret på det. Ett ensamt papper i kuvert. Nå, när jag blev kallad till operation så var ju kuvertet orimligt tjockt, så det här måste ju vara en friskförklaring, solklart! Nja. Det var ju ganska tveksamt. Patologen kunde inte bestämma sig. Aftonbladet eller Expressen? Har han samma sjuka som Gösta Ekman? Han kunde inte bestämma sig. Välkommen att boka en ny tid om ca en till två månader. Hurra.
Så in igen då, upp med benen, känn dig utsatt och naken, ner igen och hem och vänta, med en ny bunt scenarier att fundera över, och de här skrämde upp mig en bra bit mer än förra gången. Eunuck heter det när män kasteras, men vad kallas en kvinnlig sådan? Men det kan ju inte hända mig, eller hur? Förnekelsen är en stark och god vän. Och det skulle ju vara absolut sista utvägen.
Idag dimper brevhelvetet ner igen. Lite så där olycksbådande mellantjockt. Jag häller upp en stadig whisky och blänger på det en stund och sedan öppnar. Resultatet kommer uppenbarligen inte att ändras, oavsett hur mycket jag dricker eller hur länge jag väntar. Ritsch ratsch. Jepp. Kallelse till ny operation. Nu gick det tydligen bra att bestämma sig.
Jag antar att jag någonstans dock känner en viss tacksamhet till min läkare, som inte avfärdade patologens sjukdomsbild, utan valde att ta ett extra, än mer noggrannare prov och skicka det för analys, och ge mig repons så pass snabbt efter provtagningen ändå, med en handlingsplan som överensstämmer med den han förklarade när jag var där på plats. Jag kommer sålunda inte att bli kastrerad på en gång, "bara" slyngkoniserad. Se bara till att få bort allt den här gången, och se för fasen till att jag är hemma så jag hinner se alla tjusiga klänningar glida nedför trappan i Blå Hallen till Nobelfesten, dagen kunde ju inte varit bättre vald, om vi nu ska fortsätta på det ironiska inslaget, även om det inte egentligen spelar någon roll vilken dag det är.
Förresten, ni som har idébrist inför julen, gör lite extra skillnad:
http://www.ungcancer.se/
http://shop.ungcancer.se/
