Nu är julen över, och för att bland annat skaka ner lite julmat åker man till Tippen för att handla lite. På en reklamskylt utanför står det oxfilé för billigt kortpris på Ica, och jag är ju smålänning så detta måste kontrolleras. In på Ica alltså och botanisera, hittar en finfin bit kött, om än i största laget, men vaddå, det går ju att frysa en bit också?! Smålänning som sagt.
I kassakön ser jag plötsligt ett välbekant ansikte över tidningshyllan. Inte välbekant bara för mig, utan hela svenska folket och några till av jordens befolkning. Japp, jag talar om välkänd manlig svensk skådespelare, som en del av er vet att vi delar båtbrygga med, som figurerat i många filmer och spaltmeter i pressen, bland annat en uppmärksammad ofrivillig hattreklam för några månader sedan, och såklart en hel andra massa snaskiga skriverier. Apropå båtar i kombination med (o)nämnde skådis, så uppgav han i en intervju i höstas att han ofta var ute med åtminstone en av sina två båtar. Förmodad lögn. Båtarna har legat fast vid boj och brygga i princip hela sommaren. Enda gången de har siktats (av mig) på öppet vatten var när en av dem bogserade iväg den andra för vinterförvaring.
Hur som helst, vid alla dessa tillfällen som funnits att springa på välkänd manlig svensk skådespelare på bryggan eller promenaden eller liknande, har aldrig infunnit sig, ganska ironiskt att takomläggarna mötte honom redan dag ett på plats. Men nu hände det alltså! Helt odramatiskt och ganska tråkigt faktiskt.
Mer dramatiskt och lite roligare var det när kassören upptäckte att det låg en kvarglömd Expressen på bandet och vördnadsfullt viskar: "det måste vara *biip's*" och älgar iväg genom centrum för att hinna upp denne kändis och överräcka blaskan personligen. Han återvänder med en generad och samtidigt nöjd uppsyn och jag undrar i mitt stilla sinne om jag skulle få samma service om jag glömde något på bandet. Funderar på att fråga, men låter bli, man ska ju vara snäll runt jul, hela året till och med kanske, och låter pojken få njuta av sitt möte med vad jag förmodar är en av hans idoler kanske, i fred.
God fortsättning på er allihop!
lördag 28 december 2013
lördag 7 december 2013
Hjältar i morgonväkten
En natt från fredag till lördag önskar man väl inget hellre än en god natts sömn, efter en hård arbetsvecka, särskilt om man ska upp tidigt på lördagsmorgonen?
Efter en timmes sovtid ca vaknar jag av att något låter, det där ljudet av en elektrisk apparat i trångmål, något som inte fungerar som det ska. Apparat lokaliseras med hjälp av ficklampa och bultande hjärta, det är telefonen på nedervåningen som väsnas. Ficklampan får följa med ut till elcentralen under trappan, då lamporna på nedervåningen bara lyser lite dovt så där på trekvart. En underlig lukt slår emot när dörren svängs upp, bränd plast, metall kanske. Alla säkringar är i rätt läge. Kan det vara stormen som påverkar matningen? Hopp i säng igen.
Kan absolut inte sova. Upp igen och ut på baksidan för att kolla faserna, kanske har en propp gått där? Nej icke, frid och fröjd och vi är säkert en syn för gudar i morgonrockar och dunjackor. In och hopp i säng igen. Lyckas somna.
Vaknar igen efter någon dryg timme av att kylskåpslarmet går, nej men hurra då! Och ser man på, nu är elementen kalla också! Nacka Energi får ett samtal i det här läget och lovar komma ut och kika. Lyckas somna igen efter ett tag.
Vaknar brutalt av att jourkillarna ringer och säger att det finns inget fel i deras skåp ute på gatan, får vi komma upp och kika i huset? Visst, iförda i samma ståtliga utstyrsel visar vi runt. Inget fel på faserna utvändigt, men där inne är det något lurt med fas två, kontakta en elektriker. Klockan 4 en lördagsmorgon. Snart dags att gå upp också. Tack för hjälpen så långt!
Börjar dagen efter ytterligare någon timmes sömn med att försöka få fatt på firman som installerat elcentralen. Går ganska bra, bara det att de inte har någon jour och killen som faktiskt svarar är i någon dal någonstans. Googlar frenetiskt för att hitta någon som kan komma på en gång, för nu är det snart lika varmt i kylen som inomhus, dvs temperaturen i kyl och frys kryper stadigt uppåt, innertemperaturen lika stadigt nedåt och det finns inget vatten. Vatten är bra till mycket kan jag tala om, särskilt när man inte har något upptäcker man ganska kvickt att det är en essentiell del av det dagliga. Spola på toaletten till exempel.
Hittar http://svanstromsel.se/ ganska snart och på frågan Behöver du hjälp nu? blir det ett ganska rungande ja! En trevlig man svarar blixtsnabbt och förklarar lugnt vad han tror kan vara felet och vad som gäller vid en jour utryckning. Blir uppringd av jourhavande elektriker minst lika snabbt efter mitt godkännande, och mindre än en timme efter mitt samtal står en artig och trevlig ung man på trappan, redo att tackla allt kändes det som. mycket förtroendeingivande så här långt tänker jag och visar elcentralen. Han känner också lukten, och när han skruvar loss kåpan från effektvakten, vad hittar han då? Jo, det här:
Kikar man på mittendelen så behöver man inte vara kärnfysiker för att inse att så här ska det inte se ut, skiten har ju brunnit! Konstigt att det luktade.... Han fixar och donar, kopplar hit och dit, hela tiden hur lugn som helst och förklarar snällt för det nervösa vraket (jag) som trampar runt bredvid.
Mindre än två timmar efter mitt samtal är effektvakt bortkopplad, elen återställd, allt lyser som det ska och inga apparater pockar på uppmärksamhet.
Slutsats? Svanströms El är hjältar, vilken dag som helst i veckan. Lugna, proffsiga, trevliga och håller vad de lovar och mer därtill, och vi behöver göra något åt vår elcentral.
Sedan var det ju det där med vattnet. Behöver jag ens säga att jag hela tiden har bett intensiva tysta böner till vem som helst som lyssnar om att vattenpumpen skulle klara sig? Inte bönhörd. Inte en droppe pressar sig fram ur kranen. Det är bara att sparka upp självförtroendet och ge sig ut. Hit och till dess invånare storleksmässigt 6-7 cm....men jag gjorde det.....
Efter en timmes sovtid ca vaknar jag av att något låter, det där ljudet av en elektrisk apparat i trångmål, något som inte fungerar som det ska. Apparat lokaliseras med hjälp av ficklampa och bultande hjärta, det är telefonen på nedervåningen som väsnas. Ficklampan får följa med ut till elcentralen under trappan, då lamporna på nedervåningen bara lyser lite dovt så där på trekvart. En underlig lukt slår emot när dörren svängs upp, bränd plast, metall kanske. Alla säkringar är i rätt läge. Kan det vara stormen som påverkar matningen? Hopp i säng igen.
Kan absolut inte sova. Upp igen och ut på baksidan för att kolla faserna, kanske har en propp gått där? Nej icke, frid och fröjd och vi är säkert en syn för gudar i morgonrockar och dunjackor. In och hopp i säng igen. Lyckas somna.
Vaknar igen efter någon dryg timme av att kylskåpslarmet går, nej men hurra då! Och ser man på, nu är elementen kalla också! Nacka Energi får ett samtal i det här läget och lovar komma ut och kika. Lyckas somna igen efter ett tag.
Vaknar brutalt av att jourkillarna ringer och säger att det finns inget fel i deras skåp ute på gatan, får vi komma upp och kika i huset? Visst, iförda i samma ståtliga utstyrsel visar vi runt. Inget fel på faserna utvändigt, men där inne är det något lurt med fas två, kontakta en elektriker. Klockan 4 en lördagsmorgon. Snart dags att gå upp också. Tack för hjälpen så långt!
Börjar dagen efter ytterligare någon timmes sömn med att försöka få fatt på firman som installerat elcentralen. Går ganska bra, bara det att de inte har någon jour och killen som faktiskt svarar är i någon dal någonstans. Googlar frenetiskt för att hitta någon som kan komma på en gång, för nu är det snart lika varmt i kylen som inomhus, dvs temperaturen i kyl och frys kryper stadigt uppåt, innertemperaturen lika stadigt nedåt och det finns inget vatten. Vatten är bra till mycket kan jag tala om, särskilt när man inte har något upptäcker man ganska kvickt att det är en essentiell del av det dagliga. Spola på toaletten till exempel.
Hittar http://svanstromsel.se/ ganska snart och på frågan Behöver du hjälp nu? blir det ett ganska rungande ja! En trevlig man svarar blixtsnabbt och förklarar lugnt vad han tror kan vara felet och vad som gäller vid en jour utryckning. Blir uppringd av jourhavande elektriker minst lika snabbt efter mitt godkännande, och mindre än en timme efter mitt samtal står en artig och trevlig ung man på trappan, redo att tackla allt kändes det som. mycket förtroendeingivande så här långt tänker jag och visar elcentralen. Han känner också lukten, och när han skruvar loss kåpan från effektvakten, vad hittar han då? Jo, det här:
Kikar man på mittendelen så behöver man inte vara kärnfysiker för att inse att så här ska det inte se ut, skiten har ju brunnit! Konstigt att det luktade.... Han fixar och donar, kopplar hit och dit, hela tiden hur lugn som helst och förklarar snällt för det nervösa vraket (jag) som trampar runt bredvid.
Mindre än två timmar efter mitt samtal är effektvakt bortkopplad, elen återställd, allt lyser som det ska och inga apparater pockar på uppmärksamhet.
Slutsats? Svanströms El är hjältar, vilken dag som helst i veckan. Lugna, proffsiga, trevliga och håller vad de lovar och mer därtill, och vi behöver göra något åt vår elcentral.
Sedan var det ju det där med vattnet. Behöver jag ens säga att jag hela tiden har bett intensiva tysta böner till vem som helst som lyssnar om att vattenpumpen skulle klara sig? Inte bönhörd. Inte en droppe pressar sig fram ur kranen. Det är bara att sparka upp självförtroendet och ge sig ut. Hit och till dess invånare storleksmässigt 6-7 cm....men jag gjorde det.....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)